Normanbelopp - Hur fungerar det?

Ett vanligt begrepp man stöter på när man utvärderar olika fonder är normanbelopp. Begreppet kommer från Peter Norman som var Sveriges finansmarknadsminister mellan 2010-2014. Med hjälp av begreppet får man en klarare bild över hur hög avgift utskrivet i kronor en fond tar ut på ett sparande på 1 000 kronor i månaden i 10 år. Genom att man vanligtvis får en procentuellt avgift angiven kan vara svårt att få en bild över hur mycket pengar en fond tar i avgift om man månadssparar. Då kommer normanbeloppet väl till hands. Så här kan det se ut när man jämför fonders avgifter.

normanbelopp - Edited.jpg

I detta fall är det två aktiefonder och då räknar man med att de avkastar cirka 6% årligen. Avkastningen kommer givetvis inte att ligga konstant 6% på alla aktiefonder så normanbeloppet kan både bli högre eller lägre. Fondens förvaltningsavgift kan även variera under en 10 årsperiod. Normanbeloppet är alltså inget faktum utan en prognos för att få en överblick. Genom att jämföra olika fonders normanbelopp blir man mer medveten om vilka avgifter man får betala.

Den avkastning man räknar med för respektive fond ser ut som följande: aktiefond 6%, blandfond 4%, räntefond 2%.