Tankefällor att undvika i ditt sparande

Det finns mängder med tankefällor man kan fastna i när man sparar på börsen. Genom att förstå vilka de är och aktivt försöka undvika dem ökar man sin chans till bättre affärer.

  • Handla på impuls
    Att göra köp eller sälj beslut utan att tänka efter rejält kan bli ett dyrt misstag. Att man bryter helt sin strategi och sin egen analys för att det släpps en säljrek eller dylikt är ofta ett dåligt beslut. Man bör alltid ha en strategi som man fullföljer om inte något specifikt i bolaget ändras som var en väsentlig del i ditt case, som en VD exempelvis.
     

  • Tro sig kunna tajma marknaden
    Att försöka tajma marknaden är ett klassiskt misstag som förekommer hos nybörjare såväl som veteraner. Det är oerhört lockande och man vill gärna tro sig kunna förutspå vad som kommer hända näst. Man vill köpa på botten och sälja på toppen. Dock blir det ofta tvärtom, att man köper på toppen och säljer på botten för att det helt enkelt inte går att förutspå. Marknaden är irrationell på kort sikt och styrs av impulser. Att göra affärer på en irrationell börs är ungefär som gamble, utvecklingen är slumpmässig.
     

  • Confirmation bias
    När man analyserar ett case man har lite extra koppling till, en aktie man själv äger eller kanske en kompis som givit ett “hett tips” är sannolikheten stor att man drabbas av confirmation bias. Vad det innebär är att eftersom man har lite extra koppling till aktien så blundar hjärnan omedvetet för nackdelar. Blir man tvungen att stå till svars för en nackdel om ett bolag man själv äger kommer hjärnan att gå på högvarv för att förminska problemet och släta över det, gärna med externa faktorer som vädret eller lågkonjunktur. Därför kan det vara bra att läsa andras analyser om bolaget och ta in fler perspektiv och försöka tänka så objektivt som möjligt. Ibland kan det tillochmed vara effektivt att sälja av alla sina aktier för att sedan göra en ny objektiv analys, om man inte äger aktien har man lättare för att hitta nackdelar och man kanske då väljer att inte köpa tillbaka aktien.
     

  • “En fond med hög avgift är bästa alternativet, man får det man betalar för”
    Det låter ju logiskt eftersom så fungerar det mesta utanför börsen, ska man köpa en ny klocka får man generellt sett bättre och bättre klockor desto mer man betalar. När det gäller fonder är det ofta det motsatta. En fond med hög förvaltningsavgift tror man ska överprestera index men det är ytterst få som lyckas. Om en fond har en förvaltningsavgift på 2% måste fonden årligen avkasta minst 10-11% för att man ska få en vanlig index avkastning. Har man tur och lyckas köpa rätt fond så kanske den kan avkasta 13-14% under en längre tidsperiod. Efter avgifter blir skillnaden dock inte jättestor. De flesta fonder presterar som index men deras höga förvaltningsavgift urholkar ändå ditt kapital och man löper då istället en risk att underprestera index. Att hitta guldkornen bland alla fonder blir därför ganska svårt. Det är oftast ett bättre beslut att köpa passivt förvaltade indexfonder med låg förvaltningsavgift.
     

  • “Avkastning går hand i hand med engagemang och ansträngning”
    Det är en vanlig myt att ju mer man engagerar sig och ju fler transaktioner man gör desto högre avkastning får man. Med tanke på att man inte kan tajma marknaden och att fler transaktioner lätt leder till att man handlar impulsivt och får högre courtage kostnader än vanligt brukar det resultera i att ju mer man anstränger sig desto sämre avkastning får man. Köp och behåll strategin är vanligtvis bättre, att slå index är möjligt men det gör man genom att göra sin läxa och inte att handla konstant.
     

  • Säljer vinnare och behåller förlorare (loss aversion)
    Man vill alltid att aktierna man äger ska bli vinstaffärer. Därför finns det stor risk att så fort man tjänat några procent på en aktie säljer man av. Det känns helt enkelt bättre att göra liten vinst än att riskera en förlust. Detta har att göra med att en förlust väger 2-3 gånger tyngre än vad en vinst gör emotionellt. Äger man en aktie som gått ned några procent vill man ogärna sälja den. Det är då vanligt att man sitter kvar eller “snittar ner sig”, detta gör man helt enkelt för att det känns inte som man gjort förlust om man inte säljer. Det är vanligt att man istället intalar sig själv “jag är långsiktig”. Detta är irrationellt. En aktie som gått upp tenderar att fortsätta att gå upp medans en aktie som gått ned tenderar att fortsätta ned. Man går då istället mot detta för att det känns bekvämare än att erkänna sina misstag. Loss aversion är ett begrepp som beskriver detta, det betyder förlusträdsla. När en aktie gått ned en betydande del brukar det bero på att bolaget gjort sämre resultat eller att det finns andra problem med bolaget. I många fall vägrar man att sälja för att inte göra förlust, fast man egentligen inte tror på bolaget. Vill man inte köpa nya aktier för att caset känns osäkert samtidigt som man sitter kvar med aktier i bolaget ska man dra öronen åt sig.