Vad är en fond och vad finns att välja på?

En fond är en samling värdepapper som förvaltas av en eller flera förvaltare som jobbar på fondbolaget i fråga. Ökar fondens innehav i värde ökar också din andel i samma takt, och vice versa vid nedgångar. Därför är det viktigt att kolla vad det är fonden har investerat i. Som fondsparare äger man indirekt fondens tillgångar. Investerar fonden i aktier har du inte de rättigheter man skulle haft om man istället ägde aktierna direkt. Läs om rättigheter och skyldigheter som aktieägare.

Premiepensionssystemet har gjort alla svenskar som någon gång jobbat efter 1995 till fondsparare, uppskattningsvis är 98% av alla svenskar fondsparare genom PPM. Utöver pensionen har Sverige visat framfötterna i privat sparande. Cirka 80% av Sveriges befolkning äger fonder genom privat sparande. Detta kan jämföras med USA:s betydligt lägre siffra på 45%.

Som fondsparare är man skyddad mot fondbolaget och dess ekonomi. Fondbolaget är enbart de som gör placeringsbesluten, innehaven ägs av ett förvaringsinstitut vilket gör att du inte behöver bekymra dig om fondbolaget skulle försättas i konkurs.

Det finns sex typer av fonder, dessa delas in genom hur tillgångs allokeringen ser ut och hur placeringsbesluten sker.


Aktiefonder

En aktiefond måste placera minst 75% av förmögenheten i minst 16 olika aktier. Vanligtvis investerar fonden i betydligt fler bolag än så. Detta innebär att du får en hög riskspridning.

Aktiefonder delas sedan in olika underkategorier såsom landfonder, regionfonder, branschfonder, indexfonder, globalfonder etc.


Räntefonder

En räntefond är en fond som investerar i räntebärande papper, vad det innebär kort och gott är att du som investerare lånar ut pengar och får ränta för det. Det finns huvudsakligen två typer; korta och långa räntefonder. Kort räntefond även kallad penningmarknadsfond eller likviditetsfond är den säkraste investeringen av de två men har också lägst möjlighet till avkastning. De investerar i räntepapper med löptid på max ett år, oftast genom statsskuldväxlar. En lång räntefond även kallad obligationsfond placerar pengar i huvudsakligen företagsobligationer med löptid över ett år. Detta ökar risken då man blir beroende på att företagen ska betala av obligationerna (lånen). Avkastningen är beroende på marknadsräntorna. Vid låg ränta får man också låg avkastning. Vid hög ränta är chansen till högre avkastning också större. Dock vid ökad marknadsränta kommer obligationerna att tappa i värde på kort sikt. Vid sjunkande räntor ökar obligationernas värde på kort sikt.

Det finns också mix fonder som ger exponering mot både korta och långa räntor samt realräntefonder som ger en något lägre avkastning oftast runt 2-3% men sedan läggs inflationen på avkastningen. Alltså om man vill gardera sig mot en hög inflation kan detta vara ett bra alternativ.


Blandfonder

En blandfond placerar i både aktiefonder och räntebärande papper.


Hedgefonder

Namnet kommer från engelska där hedge betyder häck, tanken bakom att ha en "häck" är att ha skydd. Man brukar använda begreppet "hedga" sig mot nedgångar. En hedgefond har nämligen som mål att alltid göra positiv avkastning oavsett om börsen går ned. En hedgefond har friare regler än andra typer av fonder, de får använda sig av belåning, blankning och derivatinstrument för att öka sin avkastning.


Fond-i-fond

En fond som placerar i andra typer av fonder.


SRI-fonder

SRI (sustainable and responsible investments) eller etiska fonder har fått allt mer uppmärksamhet på senaste tid. Dessa fonder gör ansvarsfulla och hållbara placeringar. De tar vanligtvis aktivt avstånd från vapen, fossila bränslen, tobak och alkohol. Istället placerar de i förnybar energi och bolag som tar hänsyn till jämställdhet, arbetsmiljö och arbetsvillkor.


Vad tjänar fondbolagen på att man investerar i deras fonder?

Varje fond tar betalt i form av förvaltningsavgift och administrationsavgifter. Avgiften som tas ut beror på avkastningen de tidigare gjort och om de är aktiva eller passiva förvaltade fonder.

En fond med ett bra track-record kan ta skyhöga avgifter fast de egentligen inte gjort några märkvärdiga ansträngningar, viktigt att notera i dessa fall är att en historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Den mest avgörande faktorn om en fond har en hög eller låg förvaltningsavgift är om den är aktivt eller passivt förvaltad. En aktivt förvaltad fond är vanligtvis dyr och man betalar den avgiften antingen på grund av okunskap eller för att man tror att fonden kommer kunna slå index. Detta visar sig vara svårt och endast 0,6% av aktiva fondförvaltare lyckas konsekvent att slå index.

En passivt förvaltad fond följer ett förutbestämt index vilket gör att placeringsbesluten sker automatiskt och därav möjliggörs en låg förvaltningsavgift.

Att ha en aktivt förvaltad fond som snittar 8% med en årliga avgifter på 2% under en 40-årsperiod är alla ganska vanliga faktorer i ett privat pensionssparande. Man har alltså avkastat 6% årligen efter avgifter och en hundralapp har blivit hela 1029 kronor! Helt fantastiskt resultat säger bankmännen som säljer in sina produkter. Men om man istället har en försumbar avgift (Exempelvis Avanza Global, avgift 0,10%) får man istället 2172 kronor till pensionen för samma hundralapp. Mer än dubbelt så högt resultat. Går du till banken för att lägga upp ett fondsparande slutar det nästan alltid med hög avgift. Förvaltningsavgift har en enorm urholkningseffekt och man bör därför undvika det så gott det går. Små procent här och där ger enorma avvikelser på långa tidshorisonter.


Min åsikt

Med tanke på att förvaltningsavgift har så pass stor inverkan på slutresultatet och att få aktiva fondförvaltare faktiskt lyckas slå index skulle jag därför rekommendera att lägga pengar i passivt förvaltade fonder med låg förvaltningsavgift. För den stora massan är en global indexfond att föredra om man kan undvara pengar under längre tidsperioder, gärna månadsspara. Då behöver man inte spekulera i upp- eller nedgång i marknaden, vilka branscher som kommer gå bra, vilka länder som har bäst möjlighet att växa eller vad deras politiker har för planer. I boken “The Intelligent Investor” av Benjamin Graham kommer man genom att månadsspara i indexfonder få tillgång till enligt boken det mest kraftfulla svaret på varje börsrelaterad fråga: “Jag vet inte, och jag bryr mig inte”. Utmärkt sägning, för de som inte har intresset eller viljan att sätta sig in i vad börsen gör härnäst (alltså majoriteten av Sveriges befolkning) öppnar detta ändå en möjlighet till att bli riktigt rik på börsen.

Om man vet att man kommer behöva sina pengar inom ett par år bör man ha sina pengar i ett sparkonto eller räntefonder för att inte tvingas sälja av vid en eventuell nedgång på börsen, detta kan annars bli ett dyrt misstag.

De billigaste globala indexfonderna på svenska börsen är Avanza Global och Länsförsäkringar Global Indexnära. Avanzas fond är billigare men för kunder på Nordnet eller annan bank är Länsförsäkringars fond att rekommendera.

Läs mer om Avanza Global:
https://www.morningstar.se/Funds/Quicktake/Overview.aspx?perfid=0P0001ECQR&programid=0000000000

Läs mer om Länsförsäkringar Global Indexnära
https://www.morningstar.se/Funds/Quicktake/Overview.aspx?perfid=0P0000YVZ3