Schablonskatt, vad är det och hur fungerar det?

Schablonskatt innebär att man betalar en årlig skattesats på hela sitt innehav istället för att betala reavinstskatt.

Schablonskatt eller reavinstskatt beror på vilket konto du handlar dina värdepapper eller fonder från. Handlar man från ett investeringssparkonto eller kapitalförsäkring blir man schablonbeskattad och har man en värdepappersdepå betalar man istället reavinstskatt.

En nackdel med schablonskatt är att vid förlustår blir man ändå beskattad med samma skattesats som man skulle blivit om man istället gjort vinst.

Utdelningar från bolag inom Sverige är på ISK och KF skattefria då man inte betalar reavinstskatt. Däremot ökar skatteunderlaget på kontot vilket gör att de blir schablonbeskattade vid årets slut. Om man får utdelning från utländska bolag betalar man utländsk källskatt som dras direkt vid utdelningstillfället. Denna skatt är vanligtvis cirka 15%. Det går dock att få denna avräknad i deklarationen. Läs mer om avräkning av utländsk skatt.

Schablonskatten är helt automatisk och du behöver egentligen inte göra någonting, men om du vill kontrollräkna ska du räkna ut ditt så kallade kapitalunderlag. Vad man gör då är att man summerar sina tillgångar på kontot varje kvartal och sedan delar med fyra, då får du ett genomsnittligt värde (kapitalunderlag). Denna summa ska multipliceras med statslåneräntan + en procentenhet. 2017 var statslåneräntan 0,49% efter att man adderat en procentenhet har man då 1,49%. Det finns dock en nedre gräns på 1,25% så vid statslåneränta under 0,25% blir inte schablonskatten något billigare då den automatiskt höjs till 1,25. Tillbaka till exemplet för 2017, statslåneräntan + en procentenhet brukar kallas schablonintäkt. På schablonintäkten beskattas 30% vilket gör att för 2017 landade schablonskatten på 0,447%. Hade du 100 000 i kapitalunderlag hade du då fått betala 447 kronor i skatt.